| Rapport från
hingstbedömningen på Landsmót 1986 skriven av Þorkell
Bjarnason dåvarande avelskonsulent på Island.
Sex åriga och äldre hingstar
Viðar 979 frá Viðvík visades nu sämre än
vanligt, han är visad många gånger och alltid gjort bra
ifrån sig. Han är enormt mjuk i viljan och lynnet och
har förtjänat de poäng, som domargruppen visade och såg
ingen anledning till att ändra. Viðar är en bra
tölthäst, vägvinnande och speciellt mjuk, och har alla
egenskaper till att bli bra avelshäst.
Flosi 966 frá Brunnum är talangfull och bra i
alla gångarter, mycket villig, men snäll som ett lamm,
och fick högst ridegenskaps bedömning i klassen. En del
erfarenhet finns om Flosis avkommor, eftersom han och
Hrafn 976 är äldsta i denna klass. Förhoppningsvis
kommer Flosi även göra bra ifrån sig som avelshingst.
Han har blivit populär hos publiken och sviker ingen när
det gäller ridegenskaperna, men exteriöra egenskaper,
speciellt benkvaliteten, är sämre. Flosi och Höður 954
var de snabbaste och säkraste passhästarna i denna
klass.
Adam 978 frá Meðalfelli är en ridhäst med
fantastisk utstrålning med första klass för exteriör,
fyrgången ovanligt stor och vacker, tölten var dock
något sämre nu än tidigare och tråkigt att sänka den
från 9,0 till 8,5 som vi nu gjorde, eftersom svävet har
minskat, även om traven håller sig. Adam har lugnt och
stabilt lynne och har tillräcklig vilja för att visa
vägvinnande gångarter med stora rörelser. Adam kommer
nedärva en del högställda hästar med mycket utstrålning.
Då kom Höður 954 frá Hvoli, riktig ridhäst och
säker i alla gångarter, villig och mjuk, men frågan är
om han fick för högt för exteriör. Efter en del
erfarenhet verkar avkommorna bli korta och knubbiga, men
det kommer att visa sig bättre inom kort, för att få
hingstar har blivit så mycket använda inom aveln som han
har blivit.
Nästa kom Stígur 1017 frá Kjartansstöðum,
Gustur 1003 frá Stykkishólmi och Riddari 1004 frá
Syðra-Skörðugili, alla bra ridhästar och Stígur med
första klass för exteriör. Gustur blev bra direkt och
har inte bättrat sig mycket från fyra års ålder. Dom
andra har blivit bättre, men Riddare är knappt
acceptabel i benställningen, men för övrigt en
uttrycksfull häst. Hrafn 976 frá Hrafnhólum är
stor och pampig och verkar mycket villig och uthållig,
men är aning för grov och djup i framdelen. Atli 1016
frá Syðra-Skörðugili än knappast en framtida
avelshäst och kunde fått vara längre ner i
rangordningen, han har dock fin tölt. Kaldi 1012 frá
Vindási är jämn över allt och får fina poäng, även
om han inte får mycket uppmärksamhet. Röðull 1053 frá
Akureyri har hållit på länge att klättra upp
poängskalan. Det i sig skulle troligtvis vara nog för
att hålla honom ifrån första klass tröskeln, och
dessutom har han ett illa vridet framben. Röðull har en
del fördelar, som till exempel resning, vacker rygg och
kors, och föräldrarna är fantastiska ridhästar. Þytur
1028 frá Enni är lättbyggd och smidig, med första
klass för exteriör, fin fyrgångshäst, men visar ingen
pass. Hans ben verkade dock inte starka när han var
unghäst.
Garður 1031 frá Litla-Garði saknar lätthet,
men är rest och ståtlig, men knappast nog vacker. Han
har dock mycket och bra talang, passen sämst.
Fem åriga hingstar.
De tre högsta fick alla första klass och väl över
gränsen. Kjarval 1025 frá Sauðárkróki fick en av
de högsta ridegenskapspoäng som en häst har fått, och
står väl under dom poängen, så jämn som han är, varje
egenskap är enastående. Ingen visad avelshäst hotar
denna poäng (8,70), men näst kommer Viðar 979 med 8,63
för ridegenskaper.
Ljóri 1022 frá Kirkjubæ är en vacker häst med
fantastisk färg, får dessutom högst poäng för exteriör
av alla visade hästar 8,26, men näst kommer stoet Rönd
5900 frá Skáney med 8,24. Ljóri har fantastiska
egenskaper som en ridhäst, men hamnar i skuggan av
kompisen Kjarval, både hos domargruppen och publiken.
Kolfinnur 1020 frá Kjarnholtum är stark,
aningen för grov, talangfull, men saknar utstrålningen
som de andra har, och hamnar i samma fack som helsystern
Kolbrá 5354, när det kommer till bedömning, att vara
full av talang, men nå inte fram till publiken.
Tvistur 1047 frá Kríthóli har väldigt fina
ridegenskaper, men sämre exteriör, och har bra
stamtavla, även om något fel kan döljas i föräldrarna.
Tvistur och Draupnir 1042 frá Hvolsvelli är
frågetäcken som hingstar, men Kvistur 1044 frá Gerðum
kan vara användbar.
Fyra åriga hingstar
Två hingstar i denna klass får första klass, Otur och
Gassi, som tycks vara bra av så unga hästar.
Otur 1050 frá Sauðárkróki har bra stamtavla
långt bakåt med Sveinn Guðmundsson stammen. Han är lätt
villig, men spänd och känslig i lynnet, travar
fortfarande dåligt under ryttare på grund av känslighet,
men gångarterna är dock lovande, och när han faller på
plats kommer han påminna mycket om sin mor, fantastiska
Hrafnkatla 3526.
Gassi 1036 frá Vorsabæ är reslig och påminner
mycket om sin morfar Glóblesi 455 frá Eyvindarhólum,
både när det gäller färgen, framdelen, lynnet, som är
fräckt, och benen som är inte nog vackra i fram. Hästen
är modig och har väldigt vackra och stora rörelser, har
bra tempo och kommer här ytterligare en användbar hingst
efter Hrafn 802 frá Holtmsúla.
Då är ytterligare fem hingstar onämnda i denna klass
och skulle jag kunna tro att dom kan alla bli delaktiga
i fortsättningen och bli bättre, och önskar jag dom alla
lycka till.
|
| Under en period drevs
träningsstation för hingstar i Gunnarsholt på Island.
Det var avelskonsulenterna på Island (mest Þorkell
Bjarnason) som åkte runt landet och valde ut hingstar
som skulle komma till stationen för att få så bra
förutsättningar som möjligt. Hingstarna kom ofta redan
som ettåringar och växte upp där under ytterst noggranna
förhållanden. Varje år fick sedan avelskonsulenten och
huvud tränaren på stationen redovisa årets resultat, med
omdömen om alla hingstar, bedömning och träning. Dessa
redovisningar finns i de böcker "Hrossaræktin" som jag
har tidigare nämnt.
Det är ett stort antal välkända hingstar som växte
upp och tränades på denna station, som till exempel
Kjarval, Otur, Galdur och Stígandi, alla från
Sauðárkróki, Toppur frá Eyjólfsstöðum, Reykur frá
Hoftúnum, Hrynjandi frá Hrepphólum, Farsæll frá Ási,
Kolfinnur frá Kvíarhóli, och inte minst själva Orri frá
Þúfu.
Om Orri frá Þúfu står det först i Hrossaræktin 1988
då Orri är två år gammal och kom till Gunnarsholt. Där
finns en lista över nya hingstar på stationen och nummer
två i den listan och nummer 235 av stationens hingstar
från början står det:
235. ORRI, svart, född 1986 hos Indriði
Ólafsson í Þúfa.
Ägare: Samma
F: Otur 1050 (82151001), Sauðárkróki, 1. klass.
M: Dama, Þúfu, stort, välrest och vackert sto, inriden,
alla gångarter men avled en månad innan bedömning.
MF: Adam 978 frá Meðalfelli, 1.klass.
MM: Svana, Þúfu (oinriden).
Stor ovanligt välutvecklad, travar med stora
rörelser. BLUP 123 poäng
I Hrossaræktin 1991 finns det sedan redovisning från
Eiríkur Guðmundsson som var huvudtränare på stationen,
och tränade där tillsammans med sin dåvarande flickvän
Rúna Einarsdóttir. Eiríkur berättar där hur det har gått
med varje häst och om Orri frá Þúfu skriver han:
86186055 Orri
En häst med fantastiskt lynne och utmärkt vilja och få
hingstar ser bättre ut under ryttare. Tölten är
vägvinnande med stora rörelser och traven är speciellt
vacker. Vi satsade inget på passen i denna häst eftersom
han inte hade något behov för den. Han har pass ändå och
visade den på Fjórðungsmót där han gick i pass några
sträckor utan att få betalt för det med poäng. Det kan i
och för sig vara svårt med så pass stora rörelser att se
om det är tölt eller pass när tempot är högt. Orri är en
av de absolut roligaste ridhästar man kan tänka sig, med
denna enorma kraft men ändå alltid mjuk och
samarbetsvillig. Benaktionen och tempot i denna häst är
väldigt speciellt. Det blir roligt i framtiden att se om
dessa stora och lätta rörelser nedärvs till avkommorna.
Det vore roligt att vara tränare om det fanns fler
hästar som han.
Orri visades sedan med avkommor till hederspremie på
Landsmót 2000 i Reykjavík och fick då omdömet:
Orris avkommor är drygt medelhästar i storlek, har
mycket utstrålning men huvudet är oftast grovt och
köttigt, halsen rest men tjock, manken och bogar
fantastiska. Man och svans är enastående. Ryggen är
välmusklad och korset djupt men kort. Avkommorna är
välproportionerade men ofta en aning bröstdjupa med
flata sidor. Benkvaliteten än aning över medel; starka
senor men ej välmarkerade, benställning ibland
bristfällig, men hovarna fantastiska på alla sätt.
Avkommorna är utomordentligt bra fyrgångshästar och
vissa med bra pass även om det andra är mera vanligt.
Tölt och trav är enastående taktsäkert, vägvinnande och
med hög aktion. Galloppen är vacker med bra tempo,
viljan bra och lynnet modigt. Avkommorna har mycket
utstrålning under ryttare. Deras specialitet är vad dom
utvecklas snabbt och har lätt för sig. Orri är i
särklass i isländsk hästavel, han får hederspremie för
avkommor och första platsen.
Orri är som individ
visad totalt fyra gånger, alltid riden av Rúna
Einarsdóttir, först som fyraåring år 1990 då han fick
totalt 8,17 (5,5 för pass) och sin högsta bedömning fick
han som femåring 1991 då han fick 8,34 totalt med 9,5
för tölt och form under ryttare (och 5,5 för pass). Han
tävlades dessutom på landsmót 1994 av Gunnar Arnarsson
där han kammade hem segern i B-flokk (fyrgång).
Han har idag hela
1131 avkommor registrerade varav 464 är totalbedömda
(41%), och 237 har en bedömning på 8,00 eller högre
(21%). Deras medelpoäng är för exteriör 7,98, för
ridegenskaper 8,00 och totalpoäng 7,99. Hans högst
bedömda avkomma för exteriör är Gári frá
Auðsholtshjáleigu med 8,87, för ridegenskaper är högst
Ormur frá Dallandi med 9,19 och högsta totalpoäng har
Garri frá Reykjavík med 8,77.
Orri är idag 24 år
gammal och har fortfarande utmärkt dräktighetsprocent.
År 2008 betäckte gubben 60 ston varav 49 var
konstaterade dräktiga efter 30 dagar (82%) 9 var tomma
och 2 var osäkert. Ännu är inte hela årskullen 2009
registrerad så att jag kan ännu inte se hur många
betäckningar resulterade i levande föl.
©Heimir
Gunnarsson
|
| Del av artikel från "Hrossaræktin
1989".
Avelsmål och marknadsföring
Vart skall vi med aveln?
1. Utseende, väl skapt häst med
riklig man och svans brukar gå hem hos köparna.
2. Storleken spelar roll och
stora hästar brukar vara mer eftertraktade. Jag vill
däremot påpeka att just storleken är ett av
islandshästens kännetecken. I genom århundraden har
hästen utvecklats till att bli som den är nu. Jag tror
utan tvekan att vi bör satsa på en bredd när det gäller
storleken. Länge har det varit en förutsättning för att
en hingst skall få första klass som individ att den är
minst 140cm på manken [mätt med måttband]. Detta tycker
jag är fullständigt onödigt och oförståligt.
3. Naturtalang. Taktsäkerhet och
bra balans i gångarterna är huvudsaken. Alla vill ha en
töltsäker ridhäst. Säkerheten innebär att hästen brukar
tölten i en ren fyrtakt. Söker sig varken till pass
eller trav. Balansen innebär att hästen behärskar
gångarten väl och balansen inte blir störd om någonting
händer. Detta kallas för naturtalang.
4. Lynne och vilja. Närbesläktade
egenskaper som är omöjliga att skilja på. Hästen måste
vara lättinriden, stabil och arbetsglad.
Bättre planering
Jag tycker att isländska avlare måste
planera arbetet mycket bättre hedan efter. Bönder måste
sätta upp mål, t.ex. på följande sätt:
1. Att basera aveln på urval och
tydlig information om materialet (stona), dvs. rida in
det mesta och helst allt.
2. Anpassa mängden och komma i
håg att kvantitet och kvalitet går sällan hand i hand
när det gäller avel. Urvalet måste vara strikt. Alla
hästar måste ridas in. Oplanerad hästavel är absurd. Man
måste bestämma sig om det skall avlas hästar eller
produceras hästkött, och i mina ögon går detta inte
ihop.
3. Att använda marken väl för att
livnära hästarna. Billig uppväxt är viktig, men det
kräver stora ytor och planerad användning. Överbetad
mark är dåligt för yrkets rykte.
4. Att marknadsföra hästarna. Att
sälja. Att få någon till att köpa. Hur skall det gå
till? Reklam i Eidfaxi är bra så långt som den når.
Framgångsrik avel är det ända som håller i längden. Det
är vad som försäkrar försäljningen. Men för att kunna
värdera aveln och presentera den utåt måste hästarna
ridas in och visas. Det är lönlöst för avlaren att sitta
i ett elfenbenstorn och säga att hästarna är så och så
bra utan att kunna visa det på något sätt. Hästarna kan
mycket väl vara så bra som avlaren säger men problemet
är att ingen annan förstår det. Det gäller exakt det
samma med hästar som med andra varor. Produktionen måste
presenteras. Tävlingar och visningar är den bästa
reklamen. Men det tillkommer en del andra saker. Avlaren
kan anstränga sig för att nå till eventuella köpare.
Etablera kontakter, t.ex. genom att ringa vänner på
sydlandet, någon exportör, känd ryttare eller sist men
inte minst den försäljningsansvariga i aktuell region.
Den försäljningsansvariges jobb är viktigt. Den skall
vara någon slags databank i regionen. Koppla ihop
köparen och säljaren. Han måste känna både hästarna och
människorna i regionen.
Till slut vill jag säga detta om
marknadsföringen: Att anstränga sig. Uppmärksamma
marknaden om sig själv och sin produkt i stället för att
sitta hemma med händerna i fickan och vänta på att
köparen kommer och handlar utan problem eller kostnader.
Det är visserligen skönt när detta händer men om ni är
seriösa i eran avel och förväntar er en del av
marknaden, är det väl självklart att ni måste anstränga
er och kosta på. Det är helt och hållet up till er, kära
avlare.
Ingimar Ingimarsson |
